Den efterlängtade trekanten

Saras händer darrade. Det hade de gjort i flera timmar nu, men hon hade dolt det väl. Trots två glas vin och lättsamt prat hade hon en spänd klump i magen. Nu när hon stod där, och vred om nyckeln till hotellrummet visste hon att det var dags. Det som planerats så länge. Det som hon tänkt på i flera år. Och det som hon längtat så intensivt efter.
Dörren öppnades och de tre gick in. Rummet var fint, anspråkslöst. Lagom stort med en dubbelsäng och soffa. Jackorna bökades in i garderoben och toaletten inspekterades noga. Men till slut satt de där på sängen. Sara och Arvid satt nära varandra, Johan hamnade en bit ifrån. Tystnaden lade sig tungt över alla. Sara ville säga nåt, men hon visste inte vad. Hon försökte stilla sina händer medan hon sneglade mot sin pojkvän. Arvids min var lugn. Hon letade med en kärastes iver efter minsta spår av tvivel eller ovilja i hans vackra ögon, men hittade bara tillförsikt. Hennes underbare Arvid, så trygg och säker som han alltid var. Han var redo.
Så tittade hon mot Johan, där han satt uppkrupen. Den tredje partnern, den som skulle definiera den här natten för dem alla. Hon såg hans blick, lika djup som den alltid brukade vara. Där fanns någonting, nåt att kalla nyfikenhet, spänning. Det adrenalin som suger fast kroppen när man skulle utsätta sig för nåt nytt. Han ville göra det, han var beredd.
Sara tog två djupa andetag innan hon bröt tystnaden.
”Så…nu är vi här.”
Männen omkring nickade.
”Är du nervös?”, frågade Arvid henne med ett leende.
Sara log och ville svara nåt, men det blev bara ett nervöst skratt, vilket fick alla att skratta med. Det rensade luften lite, Sara fick lättare att andas. Hon mötte sin pojkväns blick, och visste att det hade börjat.
Han makade sig närmare och kysste henne. Hon blundade och tog emot de läppar hon kände så väl. Det var varmt och gjorde henne tryggare. För några ögonblick förlorade hon sig i hans famn, som om de vore hemma. Men hon släppte honom varsamt och vände sig mot Johan.
Ögonen som lyste av lust mot henne hade en hinna av osäkerhet. Var han kanske ändå inte tillräckligt önskad? Men hon log åt honom, för det var han i allra högsta grad. Det fanns ingen annan på hela jorden som hon hellre hade velat skulle uppfylla detta åt henne och Arvid. Hon ville ha Johan. Frasandet mot överkastet var det enda ljud som hördes när Sara flyttade sig intill och fattade ömt tag om hans nacke.
”Nu sker det”, tänkte hon. ”Nu får jag kyssa honom.”
I ett evigt ögonblick stod tiden stilla, och så möttes deras läppar. Mjuk värme fyllde Saras huvud, strålade ner längs ryggen och fick hennes hjärta att dunka. Hon drog in luften, kände hans doft och livskraft. Hon lät sin tunga leta sig in till hans, kände det blöta och mjuka som brottades ömt därinne.
Sara släppte så sakta hans underläpp och tog tag i hans tröja. Hon backade mot Arvid och drog med sig Johan, bort från sängkanten, in mot dem. Nu skulle allt bli ett. I Johans ögon fanns inte ett spår av osäkerhet längre, bara ett brinnande begär.
Hon hamnade i Arvids famn, och hans starka händer for in under hennes kläder och smekte över hennes mage och bröst. Hon kände läppar mot halsen, de fick henne att rysa. Hon hörde sin egen allt tyngre andning när Johans händer rörde sig upp från hennes fötter och in över låren. Hans fingrar lekte över tyget, runt hennes ljumskar. Det stack till i hennes fitta, nu visste hon hur fuktig hon var där nere. Arvids händer stannade plötsligt, hans andning ändrades. Sara förstod med åratals erfarenhet att nu blev han kåt, intensivt. Hennes känsla bekräftades i nästa ögonblick, Arvid tog tag och drog av de kläder hon hade där uppe. Snabbt och omilt gick det, men det snarare eggade henne nu. En svart spetsad bh, den hon älskade mest var det enda som skylde hennes varma bröst. Arvids letade sig in och fumlade med spännet. Det fick henne att le, fortfarande hade hennes pojkvän inte riktigt fixat tekniken med bh:ar.
Tyget försvann och Saras runda bröst blottades för alla. Hennes bröstkorg var rödflammig, och bröstvårtorna stod styva. Hon tittade upp mot Johan, som nu fick se hennes behag för första gången. En pilsnabb ström av tankar ljöd förbi när hon såg att han såg. Vad tyckte han? Tänk om hon inte var fin? Men ögonen där nere glittrade bara glatt, och hon log igen.
Arvids huvud och axlar föll ner över hennes bål, han dök efter hennes bröst. Med läppar och ivrig tunga smakade han på det hon hade. Ett lätt stön undslapp Sara när Arvid gjorde det som han var så bra på. Det strömmade elektriskt genom hennes bröst, hon grep ivrigt tag om hans mjuka hårsvall och höll fast honom. Han slingrade sig över hennes två bollar, nackens muskler spelade under hennes hand.
Hon kunde inte se Johan där nere, bara känna honom. Hans händer knäppte upp hennes byxor och han drog varsamt av dem. Hon ryste när tyget försvann från huden, det enda som fanns där nu var de svarta trosorna. De var genomblöta nu, hon kände det. Hon kände fingrar som sakta, lite retfullt letade tag om troslinningen. Hennes hjärta slog ett extra slag. Behjälpligt lyfte hon på rumpan och så försvann hennes sista klädplagg. Rummets luft slog emot hennes blöta blygdläppar. Hon kände sig helt utlämnad i sin nakenhet, och hon älskade det. Med stigande spänning väntade hon på att Johan skulle göra nåt. Men inget hände. Trots all värme från Arvid kände hon ett nålstick av oro:
”Är det för mycket för honom? Vill han inte??”
Under några hemska sekunder trodde Sara att allt skulle falla sönder. Men så kände hon där nere, en ensam fingertopp som drog sakta över hennes rakade blygd, och placerade sig på hennes klitoris. Det sjöd skurar av pirr genom hennes fitta, och hon var tvungen att försöka titta upp över Arvids tunga kropp. Hon måste få se honom. Johan, med ett rödblossande ansikte gav Sara en enda blink med ögat och log det mest pilska leendet hon någonsin sett hos en kille. Sen försvann hans huvud neråt, mot hennes väntande fitta.
Då kände Sara den sista resten av allt som kunde kallas nervositet brännas bort i den heta luften som omgav allting. Med nästan grymtande andetag trotsade hon sin pojkväns tyngd och makade sig ivrigt neråt. Hon skrevade benen så mycket hon kunde, blottade det finaste hon hade med hetta och glädje.
”Ta mig!” Hennes tanke ljöd genom hela hennes väsen. ”Ta mig nu, ta allt jag har att erbjuda!!!”
I samma ögonblick kom han till henne. Med en tung flämtning kände hon hur hans mun träffade hennes våta blygdläppar och vildsint började slicka henne. Upphetsningen blev så stark att Sara trodde hon fick en sekunds blackout. Han slickade henne verkligen. Instinktivt tryckte hon låren mot hans huvud, kände hans öron och hår som kittlade hennes hud. Hans händer fattade ett fast tag om hennes höfter, höll henne fast. Han stönade, förlorad där han var inne i hennes blöta boning. Hon kände hela hans tunga därinne, runt runt hennes slidväggar. Och så sög han in allting i munnen, så mycket han kunde, så häftigt att det nästan smärtade för henne.
”Åh gud! Ååhh…!!” Det bara flög ur henne. Nu började hon stöna vid varje andetag, som om nåt hade lossnat i bröstkorgen. I en himmelsk evighet lät hon Johan slicka henne, och det var så gudomligt skönt.
Arvid reste på sig plötsligt. Hennes bröst var blöta där hans mun dragit fram. Vårtorna var ömma och styvare än någonsin. Han tittade ner på henne med plirande ögon.
”Är han bra eller?”, frågade han och log åt synen av hennes upphöjda tillstånd. Johan avslutade också sitt verk med en puss och tittade upp mot henne. Han log brett med mun och haka glimmande av safter. Sara satte sig upp på armbågarna och observerade nu männens väldigt påklädda tillstånd.
”Av med kläderna för fasiken!”, väste hon otåligt. De flinade och åtlydde sin dam raskt. Sara såg nyfiket på när Johan blev naken, hon hade aldrig sett hans kropp förut. Han var vacker. Stilig.
”Kom Johan. Kom till mig!” Hon klappade ivrigt på sängen vid sig. Han kröp mot henne, förbi Arvid som smidigt flyttade på sig. Båda förstod vad hon ville göra. Johan ställde sig på knä vid hennes huvud, balanserade lätt på den mjuka madrassen. Han hann knappt ställa sig tillrätta när Sara vände över på sidan, och så grabbade hon tag i den delen av manskroppen hon gillade mest. Så fin kuk han hade. Hon hade inte väntat sig nåt annat. Den var hård och praktfull, och gled skönt genom hennes hand. Hon kastade en blick upp mot Johan. Hans bröst hävde sig kraftigt, och den vilda blicken i hans ögon gjorde henne mer upphetsad. Så höll hon andan och tog honom i mun. Kuken fyllde hennes gom, hon kunde känna blodet pulsera i den. Med skicklighet och vana började hon skämma bort hans lem med läppar och tunga. Hon sög hårt på toppen, slickade från hans kulor och upp längs skaftet, upp och ner. Gud så härlig han var.
Arvid dök ner mellan hennes ben. Återigen kände Sara en tunga och läppar som virvlade runt hennes klitoris. Åh hennes Arvid, så bra han var! Han visste precis. Han kunde kittla med tungspetsen som ingen annan, det gjorde henne galen. Hon ville nästan skrika. Det var så otroligt skönt. Sara kunde knappt förstå att allt detta hände, hur hade hon gjort för att förtjäna detta? Hon fortsatte suga av Johan, nu stönade han för varje gång hon knep till där nere vid roten. Så skön han var. Hon älskade att suga kuk.
”Aooh!” Det kom oväntat, ett spjut av eld som trängde in i henne. Så pass att hon tjöt. Arvid hade trängt in i henne. Han stod på knä och började knulla henne rytmiskt med hennes ena ben i sina armar. Hon slöt ögonen. Lemmen som rörde sig inne i henne kände hon lika väl som sin egen kropp, efter hundratals heta stunder genom åren. Hon älskade Arvids kuk, och han visste precis hur han skulle använda den på henne. Hans pumpande fördjupade hennes njutning, den växte sig starkare och hetare. Nu skulle snart orgasmen komma, hon kände hur den stadigt byggdes upp.
Eggad av sin pojkväns kraft ägnade Sara ny uppmärksamhet åt Johan, hon började suga honom kraftigare, mer systematiskt. Johan belönade hennes iver med kraftigare stön. Han kramade om hennes hår, det drog härligt i hårrötterna. Skulle han vilja komma i hennes mun? Det skulle inte göra henne nåt, men han kanske hade andra planer. Hon visste hur det var, första orgasmen ville killar gärna ha där nere.
Arvid drog plötsligt på en högre växel och gav Sara en lång rad hårda, snabba stötar. Det blev så intensivt att hon blev tvungen att släppa Johan och falla ner på täcket.
”Aaaaaaooohhh….!!!” Kraften flög ur hennes lungor och gjorde henne alldeles paralyserad. Av alla hennes älskare hade ingen kunnat knulla henne som Arvid. Hon visste inte vad hans trick var, men hon tackade gudarna för det. Det fortsatte hur länge som helst, hans styrka avtog inte. Hon kunde knappt känna sin kropp, bara den pirrande smältdegeln där nere som började darra. Hon var på väg nu, det kändes tydligt. Men hon hann inte förrän Arvids krafter sinade och han återgick till ett mer makligt juckande. Hon öppnade sina tårade ögon och såg lyckligt på de båda männens breda leenden. De var tvungna att skratta åt hennes salighet, och Sara skrattade med dem. Så galet det var!
”Är det min tur nu?”, frågade Johan glatt. Sara kramade om hans arm.
”Absolut! Kom!” Hon ledde ner honom till sina lår. Arvid gav Johan en blinkning och en klapp på axeln innan han flyttade sig undan. Johan placerade rätt, stödde sig på ena armen och tog tag i sitt stånd för att styra in den. Sara höll andan när hon följde hur hans kuk försvann inåt där nere. För en sekund stannade allt för henne.
”Nu…Nu är det dags. Johan, nu får vi äntligen vara samman…”
Och med en lätt rörelse gled han in i henne.
Hon kunde inte hålla emot. Det sköt igenom henne med en väldig styrka. Hon tjöt igen. En lika mäktig eld fyllde upp henne, fick hennes ömma nerver att skrika ut sin förtjusning. Men det var nytt, främmande. Han kändes nästan lika stor som Arvid, men helt annorlunda. Det var första gången på flera år Sara kände en annan kuk i sig, och ombytet var mer än hon nånsin kunnat ana. Utan att tänka på det grabbade hon tag i täcket och slet så hårt i det att det knakade.
Johan andades tungt mot henne. Han tornade upp sig över henne, stödd på raka armar. Han var röd, och hettan från hans hud slog mot hennes. Med en jämn rytm rörde han sig nu ut och in i hennes fitta. Förenade sig med henne. Hon slog benen om hans rumpa i en hård sax. Hon tryckte på, gav fart åt hans rytm.
Sara såg på honom. Nu såg hon på honom, med alla sina sinnen. Hans djupa lysande ögon svävade över hennes. De glänste…grät han? I hans blick såg hon samma brinnande begär, men nåt annat också. Något ömt.
Lycka.
Han hade berättat förut hur länge han drömt om detta. Att få vara henne nära. Dela all sin värme med henne. Och efter många om och men var han äntligen här.
Hon var äntligen här. Han var så vacker, rakt igenom, och hon hade drömt om det här så mycket.
Sara tog tag om hans nackhår, höll honom ömt. Eldens som brann fick henne nästan att frusta av kåthet. En impuls sköt fram, hon drog honom till sig och kysste honom häftigt. Varmt och slingrade. Blött. De flämtade. Hon släppte.
”Gud, du är så fin!”, viskade hon mellan tänderna. Han log med ögonen, rätade upp sig. Hon föll ner på sängen. Han knullade hennes snabbare, mer rått. Stötarna växte, elden blev hetare. Hon slöt ögonen och lät sig drunkna i det. En varm knopp hamnade på hennes läppar. Arvid kom till henne och lät stoppa in sin prakt i hennes mun. Hon tog girigt emot den, och sög honom som hon aldrig sugit förr. Hennes vackra man njöt tacksamt. Han älskade henne så mycket! Han smekte sin flickväns bröst medan han kände hennes varma mun och tunga.
Johan kände armarna tröttna och ändrade sin ställning. Nu sjönk han ner på knäna och lyfte upp den vackra kvinnans ben i luften. Så i en sittande ställning tog han fart och knullade henne fortare. Han tittade ner, såg sin kuk dyka in i hennes fitta och komma ut igen. Så vacker hon var! Hans hjärta slog så hårt att det nästan gjorde ont. Fort fort knullade han. Så länge det behövdes.
Sara kände hans ändring omedelbart. Han fick en rakare vinkel, nu kom han ända in. Det kunde inte bli bättre. Hans kropp slog mot hennes med ett underbart smackande ljud. Så fort det gick! Ett skenande lokomotiv, som sprängde sin panna och ångade på som en storm. Pirret växte, växte och blev elektriskt. Åh gud nu var det dags! Elden blev en vulkan som spred sig, uppslukade vartenda uns av hennes skälvande kropp. Flammade rött, och samlade sig där nere i smältdegeln…
Hon flämtade utan kontroll.
”Jag kommer, jag kommer!!!” Instinktivt tog hon tag i Arvids hand, och han i hennes. De flätade samman fingrarna, det förde dem samman, precis som hon ville. Och hennes andra hand sökte sig ner mot låret, fann Johans grepp och klamrade fast.
Nu var de ett.
”Aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahhhh!!!!!!!!”
Och Sara skrek när allting exploderade och världen försvann i röd smält eld.

Hon kom till världen. Slog upp ögonen. Världen var mörkt, blått dunkel. Hon hade sovit, hur länge visste hon inte. Sakta kom hon till sans. Luften var tjock av avmätt lusta. Svett, hormoner som flödat ut i mängder. Hon kände av sin kropp. Den var varm. Huden fuktig. Lemmarna avdomnade. Det värkte behagfullt mellan hennes ben, och det fick henne att le. Munnen smakade salt, av all svett och säd.
Hon mindes. Så det var ingen dröm. Det hade verkligen skett, allt det underbara hon fått uppleva. Hon drog sig till minnes, samlade ihop allt som hade hänt.
Hon mindes hur mycket de knullat henne. På alla möjliga sätt. Hur djurisk hon känt sig när de satte på henne bakifrån, hennes favoritställning. Hon hade stönat ner i kuddarna först, sen hade hon sugit kuk samtidigt. Så underbart! Hon kunde minnas täckets strävande över hennes knän när hon ridit de båda. Njutit av makten, känt deras händer på hennes bröst. De hade till och med utfört en dubbelmacka, nåt hon fantiserat om förut. Lite krångligt först, men precis så vansinnigt skönt hon förväntat sig. Båda hade varit så bra, hela tiden. Ibland tog de paus, drack vatten, pustade ut. Hon hade också knullat ensam med en, medan den andra låg och tittade på.
Arvid, hennes älskade man, så skön och trygg.
Johan. Vännen, så öm och fin.
De hade behandlat henne som en prinsessa. Hon hade fått ligga och känna deras ömsinta läppar. Över hela kroppen, å gud deras kyssar! Hon hade upplevt himmelriket. Hon tappade räkningen på sina orgasmer, våg efter våg efter våg. Och deras. Arvid som darrade som han alltid gjorde när det gick för honom. Och Johan som nästan svimmade och som kysste henne efteråt. All deras säd, på henne, i henne. Hon älskade smaken av det.
Det var ingen dröm. Hon levde. Mer än nånsin.
Sara kände värmen intill och vred på sig. Kärleksfullt såg hon på mannen hon älskade av hela sitt hjärta. Arvids sovande ansikte var fridfullt. Han var så söt när han sov. Hon smekte hans hår med fingrarna, strök hans varma kind. Hon gav honom en försiktig kyss för att inte väcka honom.
”Jag älskar dig Arvid”
Knappt en viskning. Men hon visste att han hörde henne.
Så insåg hon det. Det var tomt på andra sidan. Hon vände på sig, och såg ut i dunklet. Borta vid fönstret. Johan satt uppkrupen i soffan och såg ut i gryningens blekblå dis. Han var stilla som en staty, helt förlorad i fjärran. Sara kände en kyla i magen.
”Vad är det? Ångrar du dig…?”
Hon smög upp och tassade sakta över dit bort. Johan visade inga tecken på att han hörde henne. Hennes oro växte sakta. Snälla det fick inte vara så hemskt. Försiktigt satte hon sig bakom honom, och såg en lång stund på hans orörliga gestalt. Han såg alltjämt ut på gryningen. Solen var på väg upp snart.
Sara tog ett andetag och lade sin hand på hans axel. Han var varm. Försiktigt strök hon över hans hud. Den var len. En inandning från honom sa plötsligt att han var närvarande. Han sneglade, ytterst lite mot henne. Hon blev rädd. Men hon måste få veta.
”Hur är det Johan?”, viskade hon med all omtänksamhet hon kunde uppbåda. Det gick en sekund, sen två. Så sneglade Johan igen mot henne, så mycket att hans blick mötte hennes. Och så log han.
”Det är bra. Det är bara bra Sara.”
Isklumpen smälte. Värmen kom tillbaka i hennes hjärta. Det stack till under ögonen. Hon log åt honom, hennes vän.
Hennes underbara vän.
Sara omfamnade honom bakifrån, slog armarna om hans kropp. Höll honom tätt intill sig, delade med sig av sin värme. Hon la huvudet intill hans, kind mot kind. Deras andetag sammanföll, två hjärtan slog tillsammans. Han höll hennes händer.
De höll varandra.
”Min vän…”, sade hon. Hon sade det hjärtat sade. Hans hand kramade hennes.
”Min vän…”, svarade han.
Det svaret han alltid gett, och alltid skulle ge.