Einars äventyr, del 2 – Fröken

“Hej ja tänkte bara säga att du va jätte söt hihihihi va görs ikväll?

Kram Rebecka”

Så såg det ut, inlägget i Einars gästbok. Han hade varit medlem på Emotionellkontakt.se i flera år, men aldrig fått ett så ljuvligt meddelande förut. Och av en så vacker ung kvinna dessutom! Einar tittade på profilbilden och möttes av en sprudlande glädje. Flickan på bilden var blott arton år fyllda, men begåvad med en kropp som från en sjuttonåring. Han kände direkt hur han ville gifta sig, skaffa barn och köpa matchande träningsoveraller med denna varelse.

Fingrarna gick som lärkvingar över tangenterna när han funderade över vad han skulle svara. Till slut blev det ett så nonchalant “hej”, “du också” och “inte så mycket, ser lite på tv” som han kunde prestera under det pågående kärleksruset. Det vill säga, nonchalant i Einars mått. Han bjöd hem Rebecka för att koka pasta och se på film. Att spela svårflirtad hade aldrig varit Einars grej riktigt.

Kvart över tiopå kvällen ringde det på dörren, och det var ungefär i samma stund Einar kom underfund med vad som precis hänt. Han hade bjudit hem en vilt främmande kvinna till sin lägenhet. Hon kunde ju vara yxmördare. Eller ha HIV. “Tänk om hon har HIV” mumlade Einaroroligt för sig själv. Det ena mardrömsscenariot avlöste det andra. “Tänk om hon våldtar mig? Tänk om hon tar mina kalsonger och säljer på ebay? Tänk om…”

Mer hann han inte tänka, för nu var dörren öppen, och Rebecka stod där framför honom. Hon hade en treliters Åkessons rödvin i händerna. “Helt klart snott av en försupen styvfarsa”, tänkte Einar fördomsfullt; “Ingen dricker Åkessons frivilligt.”

Rebecka gav Einar en kram, och snart satte de sig i soffan. Han synade henne grundligt medan hon pratade om sin dag, hur det är att plugga design, någon kompis Lina som tydligen var en slampa, och sånt tjejer i allmänhet brukar prata om. Han lyssnade inte så noga, utan var som sagt fullt upptagen med synandet. Rebecka hade en tajt röd topp och en rutig kjol på sig. Kjolen slutade strax innan knäna vilket enligt Einar var minst en decimeter för långt. Men detta sa han naturligtvis inte. Håret var kolsvart och knutet i två långa flätor. Under den röda toppen fanns ett par fylliga och vde upp det.

Rebecka drack. Glas efter glas hinkade hon i sig, medan Einar drack fanta. Faktum var att det enda Rebecka gjorde bättre än att dricka var att prata. Hon pratade om allt, den tjejen! Och Einar nickade och såg intresserad ut, trots att det bara fanns en sak i hans enkelspåriga hjärna. Hans egen pockande kärleksstav som inte ville annat än ut från sitt dunkel och rakt in i käften på henne. “Nu tänker jag okristliga tankar igen” försäkrade han sig själv om, och försökte slå bort tankarna. Detta gick hyfsat bra, men tankarna kom tillbaka både en och två gånger under kvällen.

När två av de tre litrarna vin var uppdruckna, och alla samtalsämnen sönderpratade, så lutade Rebecka sig mot Einar, och viskade något i hans öra. Einar blev helt till sig när hans hjärna uppfattade vad det var hon hade sagt. Hon sväljer, och hade typ ingen kräkreflex alls. Tydligen. Det var så hon sa, även om Einar inte riktigt visste hur han skulle förhålla sig till det hela. Men det visste Rebecka. Hon drog av honom både byxorna och kalsongerna i ett enda svep. Det var inte utan att han kände sig lite utfläkt när han satt där i soffan, med bara sin manslem och dess nyfriserade könsbuske att försvara sig med. Som tur var kände han inte detta obehag särskilt länge, eftersom Rebecka var en hejare på att få honom att slappna av. Tungan gick som en sprillans ny elvisp från Electrolux runt hans illröda ollon, och Einar var övertygad att det var precis såhär det kändes att få snoppen målad i regnbågens färger av fyra välmenande änglar.

Snart skulle dock Rebecka få för sig andra saker. Nu skulle hans utrustning ner till botten av svalget. Något Rebecka inte riktigt behärskade, trots hennes tidigare försäkran om motsatsen. In och ner ochhosta och klökas. In och ner och hosta och klökas. Inte världens mest tändande behandling tyckte Einar, men han var inte den som var kräsen efter flera veckor utan samlag. Efter några minuters upprepade kväljningar drog Rebecka till slut ut hans apparat,med en tjock tråd halsslem hängande från den. “Plats!” röt hon, och sparkade honom ifrån sig, och ner på golvet.

Einar såg frågande ut medan han låg där på rygg, med byxorna vid fotknölarna och ett stånd som inte var av den här världen. Hont hade hon uppenbarligen. Såvida hon inte hade ett par extratrosor med sig, men huruvida så var fallet eller inte brydde han sig inte om, eftersom han hade på tok viktigare saker att tänka på. “Mmmnffgh” lät Einar med trosorna i munnen, medan hon sakta red honom som en liten rödskäggig ponny. Sakta… Och snabbare… Och ännu snabbare. Hon skrattade rått åt de grimaser Einar ofrivilligt gjorde för att hålla tillbaka orgasmen. Men hennes flickaktiga skratt gjorde bara processen ännu kortare. Det gick för honom, inuti henne. Vare sig han ville det eller inte så var det dagens sanning.

Rebecka saktade långsamt ner farten tills hon helt slutade att guppa på honom. Hon såg besviket på den patetiske mannen som låg där under henne, med svetten lackandes i pannan. Hon skakade långsamt på huvudet, och blåste bort lite hår från ansiktet.

“Åh… Din jävel… Du kunde väl ha sagt nåt?” fräste hon argt, medan hon torkade av sig hans avkomma.
“Gnnghf?” sa Einar ledset, och pekade på sin mun för att försäkra henne om att han omöjligt kunde ha sagt något som kunde liknats vid mänskliga ord.

Rebecka brydde sig inte. “Om jag blir gravid… då gifter vi oss till hösten, det kan du ge dig fan på” sa hon innan hon försvann i dörrhålet. Kvar låg Einar, kladdig och med ståndet sakta vissnande. Han var inte helt säker på vad som precis hade hänt.

Far till Rebeckas barn blev han aldrig, men det tog många år innan Einar slutade fantisera om deras möte den där kvällen.