ett mail av åtrå

Man kan fånga en blick, man kan fånga en doft, man kan minnas en känsla, man kan minnas en händelse.. kan man fånga och minnas åtrå..

En sjövild känsla av åtrå, bubblar och pickar på min uppmärksamhet. Den startades av ett helt vanligt och enkelt mail, men den åtrån som vilar i mitt bröst kommer inte försvinna fören den dagen hans hand ligger mot min blottade strupe och hans varma andedräkt väser i mitt öra..

Jag kan känna en hand, jag kan känna en doft, jag kan ge av mig själv, jag kan uppleva en dröm..
För min kropp är blott ett objekt och mitt sinne är endast en dunkel värld.
Jag vill ha , jag vill känna, jag vill le åt mina egna tårar..


Hans händer som ömsom smeker ömsom slår, hans hand drar ett varsamt finger över min kind.. en örfil och jag vet min plats, mina ögon som tåras av smärtan som länge svider i min hettande hud.. jag ler åt hans brinnande ögon.. eggar att slå igen..
Leendet som ligger över mina läppar är enda motståndet jag har, mitt mentala band till verkligeheten utanför.

En kall kår kryper upp för min nakna ryggrad, stannar i nacken och ut över axlar, den får mina bröstvårtor att styvna och mörkret är totalt.. jag vill se Honom stå framför mig men mörkret är svart. Känner närheten som en värmande vidnpust framför mig. Känslan kryper i mig och jag vill skrika och sparka och slå, men min rädsla o brinnnade lust hindrar varje rörelse.. vad ska komma? Vad ska jag få känna mot min nakna hud? en kniv? mera rep? en kall dusch till?
Den mentala dominansen är som mest total när jag sitter utan Honom mot mig, inne i mig, runt omkring mig, jag vågar andas och le åt mina tårar.. och sen börjar den underbara njutning som jag bett om sp länge..

Den totala känslan av att undergivelse, av att minnas en åtrå.

Du vet vem du är..