Hetta - Kyla

Det var en torsdag kväll i november och jag var på väg hem till Dig. Det hade snöat ute tidigare under dagen och ännu hade inte plogbilarna hunnit rensa vägarna helt. Det blev djupa spår efter mig där jag gick. Vätan och kylan hade för länge sedan trängt igenom mina skor och förvandlade sakta men säkert mina fötter till isbitar…
Men tankarna på Dig höll kylan på distans från övriga kroppen, åtminstone på ställen som räknades…
För första gången på två månader skulle jag få kyssa dina läppar igen, känna dina armar hålla om mig, uppleva känslan av dina fingrar över min hud. Du hade tillbringat de senaste två månaderna med att resa runt i Asien för jobbets räkning, men sedan drygt ett dygn tillbaka haft svensk mark under fötterna.Jag rös enda in i själen när jag tänkte på vilken riktning kvällen skulle ta.
I trapphuset var det tyst. Jag snubblade upp för trapporna så fort mina stövlar (hög klack) tillät, men med en halv våning kvar stannade jag till för och spegla mig i fönstret. Makeupen satt där den skulle, kylan hade dock gett mig extra rosor på kinderna – kanske även förväntningen gjorde sitt för att förstärka detta…

Jag tog de sista stegen till din dörr och ringde på.
Knappt hade jag rört ringklockan förens det blev aktivitet innanför. Dörren öppnades och där var Du. Jag blev nära på yr av anblicken av hur snygg du var. Ditt bruna hår hade fått naturligt blekta slingor och dina blå ögon såg än mer intensiva ut än jag mindes. En jämn solbränna syntes i ditt ansikte, och jag kunde inte låta bli att tänka på hur din hud såg ut under dina kläder.
- Hej, sa du… - Dig minns jag!
Jag stod där och log som ett fån, och innan jag hunnit svara hade du stängt dörren bakom mig och stod plötsligt väldigt nära mig. – Jag… började jag säga, men kom aldrig längre. Dina läppar som trycktes mot mina avbröt alla funderingar på fortsatt konversation.

Du smakade ljuvligt. Varmt, vått, sött och fräscht. Mina läppar var iskalla, men dina var heta nog för oss båda. Din tunga lekte med min ett tag och sedan – lika plötsligt som du kysst mig – slutade du.
- Klä av dig, bad du.
Jag var inte alls nödbedd och på rekordtid krånglade jag av mig stövlar, jacka, halsduk, vantar och en klumpig väska.
Så där stod vi. Jag i mina svarta byxor med tillhörande svart överdel och du i jeans och en kortärmad tröja som verkligen gjorde dina bruna armar rättvisa…
Dina ögon hade en glasartad mörk blick som jag sett så många gånger förut. Själv hade jag en skock fjärilar i magen som vägrade slå sig till ro.
Jag vet inte hur länge vi stod i din hall och insöp varandras närvaro, men plötsligt kändes avståndet mellan oss för långt för att jag skulle vara nöjd.
- Kom hit, kommenderade du med hes röst, - Kom hit och låt mig röra vid dig.

Jag gick emot dig och stod så pass nära att jag kunde förnimma doften av din hud under tröjan. En mjuk doft av sköljmedel blandades med din aftershave. Intrycket var berusande och jag rös för andra gången den kvällen.
Du placerad din hand på min kind. Med fingrarna följde du konturen av mitt kindben, fram till käkbenet. Där bytte du riktning och följde käken ner till hakspetsen.
Din andra hand placerades runt min nacke, precis vid mitt hårfäste.
Samtidigt som du lyfte upp min haka med en bestämd rörelse, vävde du in dina fingrar i mina mörka lockar. Reaktionen lät inte vänta på sig. Jag flämtade till och åstadkom ett lätt gnyende ljud.

Återigen kände jag dina läppar smeka mina, men denna gång mer krävande. Hungrigare – hetare. Greppet om mitt hår och nacke hårdnade och hakan hade du fortfarande i ett järngrepp. Det kändes som om mina ben skulle vika sig, kanske gjorde de det också för du släppte mig plötsligt.
- Gå till sovrummet, lätta på kläderna, lägg dig ner och vänta. Jag kommer snart.

Tröjan krånglade jag mig ur på väg till sovrummet, byxorna for samma väg när jag väl var där. Strumporna åkte – men skulle jag verkligen ta av mig mina för tillfället nyinköpta underkläder? Utan att du ens sett dem? De var vita, i spets med små rosa rosetter på behåns axelband samt trosans överkant. Det var nästan något flickaktigt över dem. Någon slags oskuldsfullhet… En variant på underkläder som faller både mig och dig i smaken, så jag beslutade att behålla dem ett tag till i alla fall.

Jag undrade vart du tagit vägen, när jag hörde balkongdörren öppnas. ”Vad i helsike ska du där och göra, tänkte jag”. Men så stängde du igen och jag hörde på dina fotsteg att du var på väg åt mitt håll.
När du kom upptäckte jag först ljuset i din hand, och sedan ishinken. Jag smålog med tanke på vad rekvisitan kunde tänkas användas till…
Jag studerade ditt ansikte noga för att se vad du ansåg om mitt val av klädsel. Mycket riktigt såg jag något glimta till i dina ögon, men uttrycket utbyttes till en strängare blick.
”Jag bad dig klä av dig”, sa du.
”Naee, sa jag, Du bad mig lätta på kläderna. Det gjorde jag. Detta är lättare…”
”I vilket fall som helst så gav jag dig en uppmaning du inte följde, det finns konsekvenser för sådant beteende”, sa du och ställde ner attiraljerna på sängen.

Ditt rättframma, dominanta, manliga sätt hade en stark inverkan på mig. Än hade du knappt rört mig, men kåtheten låg trots det som ett elektriskt fält i min kropp. Detta var en av våra favoritlekar och resultatet brukade bli enastående.

Jag låg på sängen med mitt högra ben lite lätt böjt. Mina armar hade jag bakom huvudet. Dels för bekvämlighetens skull, men även för att visa dig att jag inte var helt och hållet kuvad. Mitt bröst höjdes och sänktes i takt med mina allt ryckigare andetag. Båda mina bröstvårtor hade stått givakt ett längre tag, och detta syntes klart och tydligt avtecknat på den vita spetsen. Det värkte i hela mig efter beröring och jag släppte ut en lång suck…

- ”Sätt dig upp, sa du. Sätt dig på knä framför mig.”
Jag gjorde som du sa och med några mörka lockar hängandes ner framför ena ögat kikade jag upp på dig och väntade.
- Det börjar bli varmt här inne…
Din röst var mörkare nu, hesare. Ditt uttalande var en signal till mig att reagera.
Jag reste mig halvt upp och drog båda händerna över ditt bröst. Jag kände huden under bomullen knottra sig och jag såg att du bet dig i läppen.
Jag förde in båda händerna under din tröja och lyfte upp den över magen. Med lite hjälp från dig var du snart bar på överkroppen.
Åsynen av din bruna mage med små mörka lockar från naveln och neråt fick det att ila till ordentligt i mig.

”Blunda!”
”Varför?” frågade jag.
”Var vänlig och gör som jag säger.”
”Varför?” frågade jag igen och gav dig ett okynnigt leende.
”Okej, tänker du inte göra som jag säger självmant så får jag väl se till att du gör det.”
Ur bakfickan på dina jeans tog du fram ett tygstycke. Jag hann inte notera så mycket mer innan du hade täckt för mina ögon med det och knutit det bakom huvudet.

”Sitt still, rör dig inte.”
Du la händerna på mina axlar och tryckte mig bakåt, ner mot madrassen. Jag var tvungen att stödja mig på händerna för att inte ramla, och så kom det sig så att jag blev sittandes på knä – bakåtlutad. Ställningen var inte direkt bekväm, men heller inte helt obekväm.
”Vad gör du?” frågade jag.
”Har jag bett dig tala?” svarade du snabbt…

Jag hörde hur du letade efter något i lådan vid sängen. Sedan var det tyst. Det enda jag hörde var våra allt tyngre andetag. Sedan hörde jag något som rasslade. Jag kunde inte riktigt bestämma vad ljudet kom ifrån, men sen hörde jag. En tändsticksask och en tändsticka som drogs mot ett plån, en låga som flammade upp. Ett starkt svavel os spred sig i rummet.

Så rörde då äntligen dina fingrar min kropp. Du hasade ner mina axelband och knäppte vant upp haken på ryggen så Bh:n gled ned och stannade på min mage. Utan att du bett mig lyfte jag först på ena armen, och sedan den andra för att frigöra mig. Du tycktes tycka att detta var okej, för du sa ingenting.

”För din olydighet måste du ta konsekvenserna, sa du, Sitt still!”
Jag rörde mig inte ur fläcken, mina andetag blev djupare och med längre intervaller än tidigare. Mina bröst höjde och sänkte sig. Bröstvårtorna stod fortfarande upp, nu om möjligt ännu styvare.
Som om deras givakt kunde förmå dig att röra vid dem…

”-Schh”
Första droppen stearin träffade mig i gropen mellan nyckelbenen. En brännhet känsla spred sig upp för min hals, men gick över lika fort som den uppstått.
Ditt finger strök över mina läppar och vidare över min kind.
Sedan kom två droppar tätt följda av varandra lite längre ner mot mina bröst. Det brände till något, men inte hälften så mycket som jag brann på andra ställen i kroppen.
Jag insåg där och då att jag inte hade någon kontroll alls. Varken över dig, situationen, eller ens min egen kropp. Denna smärtliknande känsla som borde ha sänt varningssignaler till min hjärna sände istället signaler om njutning, om lust!
Jag var totalt utelämnad till dig och dina nycker. Jag kunde inte ens lita på mig själv.

Återigen regnade stearindropparna över mig. Denna gång i en rännil mellan mina bröst. Det kändes som om större del av min kropp var satt i brand, men jag kunde inte urskilja hettan från stearinet från övriga kroppen.
Jag hörde dig prassla med något och sedan kände jag en stark smärtblandad njutning.
Du måste ha tippat ljuset för nu rann stearinet ned över mitt högra bröst. Dropparna träffade min bröstvårta obarmhärtigt och begav sig sedan åt olika håll nerför kullen.
Jag kände din tunga över mitt annars så övergivna vänstra bröst. Njutningen var olidlig och jag hade svårt att likna den vid något annat jag någonsin upplevt. Sedan tog du en paus, och flyttade tungan från vänster till höger. Men där var något annorlunda. Din tunga var iskall.

En isbit satt kilad mellan dina läppar, och hjälpte dig nu att smeka och kyla ner mitt nyss upphettade bröst. Dina händer smekte mig varsamt över mage, bröst och axlar och värmen från din andedräkt, tillsammans med isen och det nu stelnande stearinet gav mig gåshud från topp till tå.
Vid det här laget skakade mina armar så kraftigt att jag var tvungen att lägga mig ner på rygg på sängen för att undvika att falla. Du följde mig och rättade dig efter den nya ställningen.

Din tunga spelade över min ena bröstvårta. Lätt, lätt i små cirklar lät du den känna sig fram. Samtidigt kände jag hur du lekte med en isbit över min mage. Jag önskade intensivt att du ville flytta handen längre ner. Mycket längre ner.
Nu la du dig på ett annat sätt, och utan förvarning kände jag värmen från din andedräkt mot mina trosor. Dessa var för länge sedan genomblöta och jag log när jag hörde dig flämta till vid åsynen av en allt större fläck som avtecknade sig på det vita tyget.

”Jag tror bestämt att fröken behöver avlägsna dessa” sa du med en grötig röst.
Jag lyfte villigt höfterna mot dig och du drog av mig trosorna.
Jag hörde hur du fumlade med skärpet i jeansen och sedan ljudet av kläder som föll till golvet.

”Stålsätt dig” sa du.

Du särade mina benen, så att allt låg öppet för dig att se. Men du rörde mig inte där jag ville bli rörd. Du flyttade dock handen fram och tillbaka på insidan av mitt lår. En lättare smekning.
Sedan brann jag…
Stearin hade träffat min allra känsligaste del av min redan hyperkänsliga kropp. Fort var du där med en isbit för att kompensera hettan. Det funkade…
Jag stönade högt och försökte tafatt vrida mig från sida till sida för att undkomma smärtan, samtidigt som jag pressade mig mot dig för att känna mer.

Jag visste inte hur min kropp och psyke skulle orka ta emot mera men bröstkorg hävde sig upp och ner i snabb takt och jag flämtade och gnydde oupphörligt.
Dina mjuka vackra händer smekte insidan av mina lår och tryckte ner dem mot madrassen. Mitt sköte låg uppfläkt framför dig och jag lyfte höfterna så smått som för att be dig: smaka…

”Är du otålig?” frågade du…
”Mm-hm…”
”Tänker du be mig?”
”Snälla… snälla du…”

Mer än så behövdes inte. Din tunga sökte sig upp och ner, runt runt runt… Sakta och knappt kännbart och hårdare, mer konsekvent. Dina händer höll ett fast grepp om min rumpa och höfter medan din tunga gjorde en vild framfart där vid det allra känsligaste…
Du drog med tänderna, sög med munnen, slickade med tungan och kysste med läpparna.
Jag var mer än vimmelkantig. Jag kände en obeskrivlig värme och mörker i huvudet. Allt som fanns var du och lusten.
Jag önskade att jag kunde befinna mig i detta obeskrivligt sköna tillstånd för all framtid. Att jag aldrig skulle behöva känna på ett annat sätt någonsin igen.
Då, när jag vant mig vid känslan förändrades den…

Du släppte min högra höft och återkom med ljuset i handen. Du drog det fram och tillbaka i skåran och vätte det duktig med mina safter… Sen lät du det vila i öppningen. Gjorde inget annat än att skruva det fram och tillbaka… Inte inne, men inte ute…
Din tunga började koncentrera sig mer och mer på en bestämd punkt. Cirklarna blev mindre och mindre och mer och mer krävande.
Vid Gud vilken känsla… Det kändes som om jag bestod av flytande lava. En konstant rörelse som aldrig börjat och aldrig slutat…
I en kort stöt förde du in ljuset halvvägs, nog för att jag skulle dra efter andan men alldeles för lite för att göra mig nöjd.

-” Du är det vackraste, mest magiska jag sett och upplevt. Att titta, känna, smaka på dig bereder mig större njutning än något jag tidigare upplevt. Du gör mig sjukt kåt – på gränsen till smärta. Jag talar om för dig nu att jag tänker knulla dig sönder och samman om en stund. Men inte nu, inte än…”

Dessa ord satte mig vid stegens början… Samtidigt som du började föra ljuset in och ut ur mig i långa djupa drag, samtidigt bet du och slickade mig i ett konstant halvsnabbt tempo… Från den stunden kan jag inte berätta vad som hände… Det enda jag kände var ett konstant uppbyggande av en surrealistisk utomkroppslig känsla… Ett ljud, eller en vibration som inte hade något annat mål än att stegra sig till bristningsgränsen… En vildsint orgasm kom över mig. Mina ben skakade våldsamt och mina naglar grävde sig in i handflatorna… Ett gutturalt djuriskt stön stöttes ur min strupe. I en, två, tre sekunder – minuter – timmar - dagar var jag där. Jag var Allt, och Inget…

När jag kommit någorlunda till sans kände jag din tyngd över min kropp… Jag kunde känna dig djupt inne i mig. Hade jag på allvar varit så borta att jag missat ditt intrång?
Min kropp reagerade som vanligt med att sluta sig så hårt som möjligt om dig… Du hade lovat att knulla mig sönder och samman, och det löftet hade du tänkt hålla…

”- Herre jävlar vad du är hård, flämtade jag fram…”

Detta konstaterande gjorde bara att du hårdnade ännu mer, och i ett snabbt ögonblick undrade jag om du kanske skulle svimma när allt blod försvann från huvudet…
Att beskriva känslan av Dig inne i Mig är som att försöka räkna stjärnorna. Helt enkelt inte rättvist om man skulle missa något. Men ett ord kommer dock till tanken – Extas!

Du höll om mitt ansikte med dina händer, och du drog bort bindeln från mina ögon… Dina ögon lyste av kåthet… Du stannade upp mitt i en rörelse och kysste mig. Jag kunde känna smaken av mig själv i din mun och på din haka. Där och då var allt perfekt. Vi var som en varelse. Ingen kunde säga vart jag slutade och du tog vid. Klichéaktigt nog så var vi Ett…

Du började återigen röra dig i mig, men med långsammare rörelser än tidigare. Du vek inte bort blicken utan höll mina ögon låsta till dina.
-” Du är vansinnigt skön, och jag kommer inte klara länge till av det här. Du ska veta att om jag hade haft ett val så hade jag aldrig någonsin velat vara annat än inne i dig…”

Med dessa ord började du återigen höja tempot. Jag stönade högt för varje gång som du pressade dig längre och längre in. Dina stön sammanföll med mina. Jag såg på dig att du var nära din egen värld och jag lyfte mina höfter för att hjälpa dig längre in…
Jag märkte att du började skaka i benen och det fortplantade sig i din kropp som en lavin forsar ner för en bergssluttning.
-” Ahh… Så sjuukt skönt, jag kommer…” flämtade du. ”- Kom!” Var mitt svar.
Och så gjorde du det. Du ryckte okontrollerat i kroppen och dina stön liknade närmast snyftningar än något annat… Du sjönk ner över mig och höll i mig som jag var den sista utposten i världen och utan mig skulle du ramla ner i intet. Jag kysste din hals, pussade ditt öra, smekte din haka och höll om dig utan förbehåll…
Tillslut lugnade du ner dig… Du ryckte inte lika okontrollerat längre och dina ögon var öppna.
Du tittade på mig och log.

”- Vackra Du… Vansinnigt, Underbart, Fantastiskt vackra Du!”

THE END