I biosalongen

När det var som mest spännande och jag satt tryggt i min bio stol med popcorn skålen i ena handen,
smått tuggandes, kände jag hur en hand som inte var min, sökte sig upp på mitt ena lår.
En utsökt värme spred sig i kroppen på mig och det blev varmt om öronen samtidigt
som det pirrade enda ner i tårna. Jag var inte alls beredd på hans rörelse. Sakta vände
jag på huvudet och såg på honom. Han tittade först rakt fram på filmduken men tittade
på mig när han upptäckte i ögonvrån att jag hade min blick fäst på honom. I den
halvdunkla biosalongen kunde jag ana ett leende på hans läppar. Jag kunde förstås
inte låta bli att le tillbaka. Och i samma ögonblick flyttade han handen ännu längre upp
på mitt smått skjälvande lår. Det pirrade ännu mer, och jag visste snart inte vad jag
skulle ta mig till. Hjärtat pulserade fortare än vanligt och jag var tvungen att titta bort
en stund, slita min blick från hans ögon, tillbaka på bioduken för att inte tappa kontrollen
helt. Han bibehöll sin hand på mitt lår genom återstoden av filmen, lyfte den ibland för
att norpa lite popcorn. Det kändes snart tryggt och jag slappnade av ganska bra. Pulsen
var nästan nere i normalt läge.

När sedan filmen var slut och eftertexten började rulla, medans salongsljuset långsamt
tändes, ville jag inte gå därifrån, jag ville ha honom där brevid mig med hans hand på mitt
lår ett tag till. Men när han reste sig upp och tog på sig jackan hade han något okynnigt
i sin blick som sa mig att jag skulle följa efter om jag inte ville missa den bästa dagen i
mit liv. "Vad skulle vänta mig härnäst?" Tankarna for genom huvudet på mig medans
jag inte kunde låta bli att stirra på hans otroligt snygga häck där han gick snett framför
mig på väg ut ur salongen.

Väl ute gick han brevid mig och lät sin hand snudda lät vid min. Den pirrande känslan
kom snabbt tillbaka och när vi kommit ut på själva parkeringen var jag tvungen att
stanna upp innan mina knän vek sig av spänning och en del nervositet. Han stannade
upp strax framför mig och vände sig om med en förvånad blick, frågandes om vad
som stog på. Jag kunde inte slita min blick från hans underbart vackra ögon. Jag
började gestikulera med armarna och dramatiserade en svimmningsakt, hörde hur
han skrattade smått åt min scen och kom springandes för att låtsas rädda mig från
fallet ner till marken. Han fångade upp mig, tog mig i sina armar och bar mig bort
till bilen några meter ifrån den plats vi just haft våran lilla pjäs. Han satte ner mig på
den kalla huven till sin svarta Saab 9-3 och ställde sig så nära mig som möjligt. Mitt
ansikte hamnade precis i jämnhöjd med hans mage och det kändes löjligt lockande
att stoppa in mitt huvud innanför hans tröja och försöka gömma mig i hopp om att han
skulle tycka det var roligt. Men jag lät bli och tittade istället upp, in i hans blå ögon.

Jag anade en vällust i hans blick och kunde inte låta bli att tro han tänkte på något
väldigt upphetsande med tanke på i vilken höjd jag befann mig i förhållande till hans
kropp. Jag hoppade av huven när jag kände det blev för kallt för min stackars rumpa.
och gick över till dörren på passagerar sidan. Kände hur hans blick följde min kurviga
kropps rörelse för varje steg jag tog, men han var inte sen att följa efter och gå över till
förar sidan. Han låste upp och vi satte oss i bilen. Med nyckeln i tändningslåset och
kopplingen nedtryckt och sin blick tryggt vilande på mig, startade han bilen. Och den
blicken sade mig att vi inte var färdiga med varandra för ikväll. Än var det mycket
saker som var outforskade som bara väntade på att bli upplevda!