Laddad tystnad

Där avbryts deras samtal av att tåget stannar i Boden och två äldre tanter behöver hjälp med att få ner väskorna från hyllan. De ställer sig bredvid varandra i mittgången och plockar ner dem. Deras armar nuddar vid varandra och de tittar snabbt på varandra. Sedan börjar de leta efter lediga platser. Tåget fylls på med studenter från Luleå och lumpare som ska hem över helgen. De byter platser några gånger tills de inser att det är helt fullt.
Sandra banar väg fram genom tåget med en vag idé om att sätta sig i restaurangvagnen.
Hon ville heller inte släppa Henke, han har varit ett trevligt sällskap så här långt. Hon kände en hand på sin arm. Hon vänder sig om och hamnar tätt emot honom.
Han ler ner mot henne och drar med andra handen upp dörren till en sovkupé.
”Den här verkar vara ur bruk”
Hans röst är lite hes och hon känner plötsligt att det läggs som ett lock för all oro och alla funderingar hon gått och burit på. Hon är här och nu. Med en främling i en sovkupé de inte borde vara i med en natts tågresa framför sig. Och hon ville det.
Han stänger dörrarna och drar för gardinerna.
Hon blir stående intill honom och när han så vänder sig om hamnar de i en omfamning. Hans händer smeker henne över ryggen och hon ler mot honom. Hon tar honom i handen och drar med honom till den soffliknade dynan.
Han sätter sig bredvid henne, hans ögon vilar i hennes. Sandra börjar trevande stryka honom över ryggen, hon känner den starka kroppen under sina fingrar och låter dem vandra fritt.
De behöver inga ord, nu är tystheten laddad med en längtan som de båda känner. Henke drar henne intill sig och kysser henne passionerat. Hans händer kramar om hennes bröst. Hon drar häftigt efter andan när han börjar sin vandring nedför hennes kropp. Hon drar undan kjolen precis när han är där med sin tunga och heta andedräkt, och något mer, en piercing i tungan som får henne att vilja ha honom ännu mer.
”Jag vill ha dig Sandra!” Han andas tungt och hon kan känna hur stor han är genom det tunna byxtyget. Retsamt trycker hon ner honom samtidigt som hon knäpper upp hans kläder bit för bit.
Hon tänker tanken att konduktören kan komma, men det får henne bara att vilja ännu mera.
Han smeker hennes bröst under linnet och drar av det.
Sedan är han över henne i kyssar och hon grenslar honom. Böjer sig emot honom och får honom att kvida.
Då för hon långsamt in honom i sig. Deras kroppar börjar röra sig men hon stannar upp.
Då gör han det också och med honom i sig smeker hon hans kropp tills dem båda är nära gränsen och börjar sedan långsamt röra sig emot honom igen tills deras kroppar förlorar sig och de tar tag i varandra när han kommer längre och längre in mot fullbordan.
Så ligger de där. Hon rullar ner och lägger huvudet mot hans bröst.
Utanför tågets fönster passerar granar. I korridoren utanför passerar steg. Hon känner sig matt. Men beslutsam. Nu måste hon verkligen börja ett nytt liv. Där vad som helst kan hända.

THE END…