När pojkvännen slocknat

Det var fredagskväll o vi var bjudna till en kompis inflyttningsfest. Med vi menar jag mig själv och min pojkvän Ben. Jag har egentligen ingen lust att fara, eftersom jag vet hur kvällen vanligtvis brukar sluta, dvs att Ben blir asfull alltför fort alltför tidigt och börjar uppföra sig störande, vilket leder till det att jag får föra hem honom o glömma festandet för min del.

Sagt o gjort så åker vi i alla fall dit, och början på kvällen visar sig vara helt ok. Där finns alla gamla bekanta samt några nya människor jag inte träffat förut. Speciellt en fastnar på min näthinna, Ricky, mörkt hår med pepparkornsbruna ögon och charmigt leende. Lite för ofta möter hans blick min och jag blir lite förlägen, men smickrad och känner en liten ilning i maggropen. Hastigt stöter jag bort såna tankar, jag är ju här med min pojkvän, och har aldrig heller förut varit otrogen.
Trots att vårt förhållande är långt ifrån lyckligt o att det mest går ut på att jag agerar hans omhändertagare och oftast känner mig som en morsa, så har jag aldrig ens funderat på någon annan. Vi bara hänger kvar i det gamla liksom.

Kvällen visar sig vara riktigt rolig, alla blir ordentligt berusade till sist....förutom Ben som slocknat i vår kompis sovrum i ett tidigt skede redan, efter att ha spytt i en blomkruka och skällt ner mig efter noter innan han dimpat. Fast besluten att den här gången inte bry mig, försöker jag ha en rolig kväll.

På småtimmarna har alla fått nog och det beslutas att vi alla ska försöka hitta plats att sova. Jag söker mig till sovrummet dit Ben har slocknat, luktande av spyor, och lägger mig trött ner bredvid, men ändå på ett litet avstånd från honom. Jag drar en suck av vemod. Inte blev det något annorlunda idag heller.

Om en stund kommer vår kompis in i sovrummet o frågar om det ryms flere o sova hit, det är fullspäckat alla andra rum nu. Säkert ryms det, ler jag. Jag drar täcket över öronen i min lilla fylla och försöker somna medan jag hör stojande, fnissande människor räta ut sig än här, än där. Jag känner hur nån kravlar ner i samma säng där Ben o jag ligger o flyttar mig lite så att nån av mina kompisar ska få plats. En mörk, vänlig röst frågar "-stör jag om jag vilar här en stund? det finns inte mera plats på soffan o madrasserna nu."
Jag rycker till o svänger mig om, bara för att möta dom pepparkornsbruna ögonen jag dragits till som av en magnet ikväll.
"-de e ok, mumlar jag.
Han är heller inte helt nykter, men blicken är klar och rösten stadig. Han ler ett brett leende o lägger sig bekvämt tillrätta. Med ett självförtoende som i någon annan människa kunde varit irriterande lättar han på mitt täcke med ett pojkaktigt flin o kommer under samma täcke. Hans knä snuddar i mig, o jag rycker till.
"-Godnatt, sötnos" säger han med ett nytt leende, drar en liten suck, och somnar.
Jag själv ligger en lång stund o försöker förgäves få tag på sömnen. Ligger helt stilla för jag vågar inte vända eller vrida mig, för då sku våra kroppar oundvikligen röra i varandra, o jag känner redan en salig blandning av skuld och hetta för hur min kropp reagerar på hans närhet. Sent om sider känner jag sömnen komma smygande, och glider in i en ytlig, orolig sömn.

Vaknar med ett ryck, känner tårarna rinna längs kinderna. Fattar inte var jag är, uppfattar bara famnen jag ligger i, den starka armen som håller om min midja, handen som smeker mitt huvud, rösten som viskar lugnande från läpparna som nuddar vid min panna.
"-shhh, du måste haft en mardröm, sötnos" säger den.
Sakta men säkert blir min hjärna medveten om att famnen inte är bekant. Inte bekant. Jag rycker till o stirrar upp i dom bruna ögonen. Försöker lösgöra mig ur hans famn, men då hårdnar bara hans grepp.
"-Inte vill jag släppa dig. Måste jag?" frågar han, och leendet från hans läppar är borta.
Min mun är helt torr av nervositet, men nere i magbottnet hettar det till. Uppgivet slappnar jag av. Jag vill inte ens ur hans famn, men ändå protesterar jag svagt "-jag brukar inte....."
"-Det vet jag mycket bra att du inte brukar" viskar han. "men hur länge tänker du ta emot sån behandling du får?"
"-en man som får en sådan kvinna som dig, ska tamejfan förstå att uppskatta henne", morrar han
Rösten går ner till en viskning.."jag har varit helt virrig efter att jag såg dig idag, sötnos"
Med samma självförtroende som han kröp under samma täcke, börjar han nafsa i min underläpp. Han smakar varmt, tryggt och gott. Jag kan inte hålla tillbaka ett stön, o hans reaktion på det är omedelbar, och häftig. Hans hand griper tag i min rumpa o trycker mig emot honom. Han är fräck, mjuk, häftig och öm, allt på samma gång, och nu visste jag att det fanns inte nån återvändo. Han tänkte ta mig, o skulle han inte göra det, så skulle jag bli tokig.
Förvånad över att ha en sån hetta inneboende inom mig, särar jag på mina ihopspända knän, o han svarar med att med en gest av äganderätt trycka in sitt knä mellan mina.
"-Kom närmare, du härliga kvinna" mumlar han i mitt öra.
Jag känner mig närmast djurisk, när han svänger mig på rygg, naglar fast mig mellan madrassen o honom själv, och sakta knäpper upp min blus, hela tiden med de glittrande ögonen fastnaglade i mina. Jag hör mig själv nästan snyfta när han blottar mina bröst, drar sakta med tungspetsen runt bröstvårtorna.
Jag sliter i honom o förstår inte själv riktigt ens vad jag håller på med. "-Snälla, kom till mig, viskar jag."Jag behöver dig nu!!" väser jag.
Genom hans leende ser man hans egna svårigheter att kontrollera sig.
"-Har du brått, Sötnos?" Hans hand letar sig ner till troskanten, leker med resåren en sekund o nästa sekund kan jag inte hålla tillbaka ett kvävt skrik. Hans finger tränger in i mig, o jag är våt och färdig. Nu tänker jag inte ens på att vi har människor i samma rum med o sova, en av dem min egen, slocknade pojkvän.
Mina händer sliter okontrollerat i hans gylf, min utsvultna kropp har fått nog av att vänta. Han försöker hålla emot en bråkdels sekund, sen ger han efter. Jag känner honom, hård och varm, innan han tränger in i mig med en kraft som jag aldrig känt. Hans glittrande ögon ser närmast febriga ut, när dom är fastnaglade i mina. Han stöter djupt in i mig våra läppar möts, tungorna virvlar mot varandra.
Plötsligt, utan förvarning, snurrar han runt, lägger sig på rygg och drar mig över honom.
"-Jag vill se på dig så här också sötnos", viskar han och trycker mig ner över honom med en enda, häftig rörelse. Jag känner honom pulsera het o stor inne i mig, och rider honom allt häftigare. Utan blygsel för hans mörka blick känner jag mig för första gången i mitt liv som en kvinna, utan hämningar o utan att skämmas. Han griper tag i mina höfter och trycker mig emot honom, hårt, krävande och häftigt. Det blir för mycket för mig, och för första gången i mitt liv får jag en orgasm tillsammans med en man. Mitt skrik drunknar i hans mun då han kysser mig för att inte dom sovande fyllena omkring oss ska vakna. I samma stund känner jag honom komma djupt inne i mig. Han är bättre än mig på att vara tyst, men han biter mig småvilt på halsen och sen faller vi ihop i en svettig, flämtande hög.
När morgonen kommer och dom andra vaknar, är vi inte längre där.

Vill ni veta hur det gick, så kan jag berätta, att den natten räddade han mig, hjälpte mig hitta mig själv. Vi har nu varit lyckligt gifta i elva år, har tre barn, o varje gång jag ser på honom ännu i denna dag, slår mitt hjärta ett extra slag.