Söta lilla Madde. Del 1.

Del 1.



Av: Sir Göte Borgare.





Efter att för säkerhet skull ha stuckit från Lisen och hennes muskelknutte till pappa, (se ”Mötet med Lisen”), för lite självbevarelsedrift har jag i alla fall, siktar jag åter in mig på gamla Sverige igen.

I dag känns det bra att köra så milen rullar snabbt iväg. Innan jag vet ordet av är jag en bra bit in i Jämtland, i ett litet samhälle som heter Hammarstrand. Det var väl här som den där ”Vildhussen” ställde till det i slutet på 1700-talet vill jag minnas från skolan. Här verkar ju riktigt mysigt. I alla fall nu för tiden. Undrar var jag kan hitta en lämplig tältplats här i trakten tro?
Jag handlar mig en glass och frågar samtidigt expediten om tältmöjligheter, men hon är ganska nyinflyttad så hon känner inte till något alls om det, utan hänvisar mig till turistbyrån.
Turistbyrån? Mja, det vete la sjutton förstås. Dom hänvisar mig säkert till en allmän tältplats, men jag föredrar nog vara lite mer för mig själv.

Jag parkerar i skuggan under ett träd medan jag slickar förstrött på glassen.
Aj aj, vilken liten goding det kommer där då. Eftersom jag inte är så förtjust i killar förstår ni kanske att det är en tjej jag har fått syn på.
Nordiskt sommarblond och så där lagom solbränd. Klädd i ett par tajta shorts och en alldeles för liten t-shirt kommer hon glidande på bara fötter med dom små brösten guppande förföriskt.

Jag vinkar på henne och frågar:
– Halloj tjejen, vad heter du?
– Madde, svarar hon lite tveksamt medan hon tittar misstänksamt på mig.
– Jag heter Göte, vet du om det finns något bra ställe här i närheten där jag kan tälta några dagar?
– Jaa, kanske, drar hon på det.
– Här, säger jag och sticker till henne en ”tjuga”, gå och handla dig en glass så kanske minnet klarnar.
– Tack, svarar hon glatt överraskad och niger hur sött som helst.
Vad gulligt, det var längesedan jag såg en tjej niga, men dom kanske har en annan uppfostran här uppe i Jämtland än i Göteborg.
Medan hon är inne i affären smider jag dolska planer, men det vet hon inget om, vilket kanske är tur för mig, för annars hade hon nog smitit ut bakvägen.

När hon kommer tillbaka, ivrigt slickande på sin glass, har jag ätit upp min, och innan jag hinner fråga säger hon glatt:
– Om jag frågar min farbror får du säkert tälta på hans mark så länge du vill.
– Vill du det då?
– Klart att jag vill.
– Ok, ska vi åka?
– Javisst.
Hon kvittrar på hur glatt som helst och medan hon hoppar in bilen tänker jag:
– ”Tur att du inte kan läsa mina tankar, tjejen, då hade du nog inte kvittrat så.”

När jag har kört efter hennes anvisningar en bit svänger vi in på en liten privat väg där det står, ”Ej obehörig motortrafik”. Vägen slutar på en gårdsplan framför en sjö. Jag hinner inte mycket mer än stanna innan det kommer ut en stor bister kille ur boningshuset, men så fort han får syn på Madde skiner han upp som solen.
– Hej Madde. Trevligt att se dig.
– Hej farbror Stig, kvittrar Madde och slänger sig om halsen på honom.
– Vem är det du har med dig då?
– Det är Göte, och han undrar om han får tälta här några dagar.
– Javisst. Är det någon du känner är dom alltid välkomna.
Hmm. Känner och känner. Sedan kanske en halvtimma ja, men det säger jag inte.

Efter lite vanligt hövlighetssnack blir jag inbjuden i köket på fika och får träffa Maddes faster.
Jösses, vilket fruntimmer. Vilka pattar hon har. Vilka bomber! Finns det någon fotbollsstorlek 25 så stämmer det nog ganska bra. Och röven går inte av för hackor den heller.
Man får passa sig för att stå i vägen när hon svänger runt annars får man sig nog en smäll så man åker i backen. Antingen av brösten eller av röven.
Men det är klart, med sådana jättepattar måste hon ju ha något som väger emot också annars skulle hon troligen stå på näsan direkt. Men det kanske inte vore så farlig. Inte med dom stötdämparna menar jag. Näsan skulle ju aldrig nå marken.

Efter fikat går vi ut och Stig visar var jag kan ställa bilen. När jag har plockat ut campingutrustningen säger han skrattande:
– Allt det kan du väl inte gå och släpa på.
– Jag får väl gå flera gånger.
– Jag kan hjälpa till, erbjuder sig Madde.
– Du får låna båten i stället. Den bästa platsen att tälta på ligger i alla fall i andra ändan av sjön.
– Jag vet var du menar farbror Stig. Det är där jag bukar bada och sola. Jag följer med och visar, kvittrar Madde på.
Och så tittar hon på mig med ett illmarigt leende innan hon fortsätter:
– Men då får du ro, Göte.
– Javisst, men vad ska du göra under tiden då?
– Sola mig såklart.
– Din lilla solkatt.
– Hi, hi, hi.
Hmm. Det här börjar ju bra. Blir jag bara ensam med Madde så ökar ju mina chanser betydligt. Och ju längre bort desto bättre, och i andra ändan av sjön låter ju som en bra början.

Stig och Madde hjälper till med campingutrustningen så vi får ner allt till båten på en gång.
När jag gör loss från bryggan säger Stig:
– Du får låna båten så länge du tältar här. Jag hinner ändå inte använda den just nu.
Ett sådant erbjudande tackar jag naturligtvis inte nej till, utan jag ror glatt iväg med Madde sittande på aktertoften.
Jag hinner inte många meter innan Madde slänger av sig T-shirten med orden:
– Titta nu inte på mig så du ror fel.
– Ingen fara Madde, jag har tre egna döttrar där hemma så jag vet hur du ser ut utan kläder.
Hon svarar inte utan ler bara lite.
Fram tittar i alla fall ett par jättefina bröst. Inte så värst stora, som jag redan har konstaterat, men otroligt välskapta. Det skulle vara något att få klämma på. Men det får komma senare i så fall, för nu vill jag inte gå för fort fram så jag skrämmer henne. Vi får se när tältet är uppe om jag kanske av ”misstag” kan få chansen att känna lite.

När vi ha hunnit kanske hundra meter och Stig inte syns till längre säger Madde medan hon ler spjuveraktigt:
– Du vet hur nakna tjejer ser ut va?
– Javisst. Som jag sa. Som mina tre döttrar där hemma.
– Bra, då kan jag ta av mig resten av kläderna också så jag blir jämnare solbränd, och så åker shorts och trosor av.
När hon har lagt undan kläderna lägger hon upp fötterna på relingarna och lutar sig bakåt.
Som hon sitter nu, med benen brett isär, har jag en strålande utsikt över hela hennes lilla fitta, som är lika läckert solbränd som resten av henne.
Jag försöker att inte stirra allt för öppet på den lilla läckerbiten, men det är svårt. Jag kan i alla fall konstatera att hon är jämt solbränd över hela kroppen, så tydligen brukar hon sola näck, och inte ett enda litet hårstrå som skymmer utsikten ser jag heller, hon måste vara noga med rakhyveln, utan jag ser dom inre blygdläpparna skymta fram som en liten rosa tunga mitt i allt det solbrända.
Nu är det kanske inte så farligt om jag stirrar, för som Madde sitter har hon solen i rakt i ansiktet och kan knappast öppna ögonen för att se vad jag tittar på.

Medan jag ror vidare låter jag ögonen smeka den ljuva varelsen som sitter framför mig, och jag är så upptagen av att studera flickebarnets anatomi att jag inte märker att jag sakta svänger runt med båten. Inte förrän jag själv får solen i ögonen förstår jag att jag är på väg tillbaka till gården igen.
Snabbt, men försiktigt för att Madde inte ska märka något, svänger jag båten i rätt riktning igen och ror vidare mot viken där tältplatsen ska ligga.

När båten skrapar i botten hoppar Madde, fortfarande naken, i vattnet och drar upp den en bit på land innan hon tittar upp på den fortfarande helt klarblåa himlen. Sedan säger hon med ett stort flin över hela ansiktet:
– Jag tyckte att jag fick skugga i ansiktet där ute på sjön, men här finns ju inte ett moln på hela himlen, så det kanske var som jag inbillade mig.
Avslöjad.
– Nej, det var ett moln där förut, men det försvann, försöker jag.
– Hi, hi, hi. Det tror jag inte på.
– Passa dig unge så du inte får gå hem.
– Det gör inget. Jag bor inte så långt härifrån.
För att leda in samtalet på något annat frågar jag:
– Var är den där berömda tältplatsen nu då?
– Här borta, fnittrar Madde, och sticker iväg bort mot skogskanten.
– Kan du inte ta med dig något när du ändå går dit.
– Nej, det kan du bära, så får du något annat att tänka på.
– Näbbgädda, morrar jag medan jag tar famnen full med campingprylar och går efter Madde.

Ja, hon hade rätt. Det är en bra campingplats. Ut med tältstängerna, ihop med dem och så över med tältet.
Pust. Det här var ju jobbigt värre i solgasset.
– Kan man dricka sjövattnet?
– Ja, det går nog, men det finns en kallkälla med jättefint vatten bara en liten bit in i skogen, pekar Madde medan hon flämtande bankar på tältpinnarna för brinnande livet.
Jag tar en pyts (spann) och går in i skogen efter hennes anvisningar och hittar källan direkt.
Ja, det var fint vatten. Och kallt är det också. Det kan inte vara många plusgrader fast det är mitt i sommaren. Det får bli mitt skafferi här vid vattenkanten.

När jag fyllt pytsen med kallt vatten går jag tillbaka till tältet där Madde fortfarande ligger på knä och bankar på en tältpinne som inte vill gå ner i marken.
När jag ser henne liggande så på knä med ryggen åt mig så far fan i mig och jag tänker:
– ”Nu du Madde, nu ska du få tillbaka för att du var så uppnosig förut.”
Med en svepande rörelse häller jag det iskalla vattnet över henne och hon far upp med ett:
– Iiiiiiiiii, Vad gör du?
– Förlåt Madde, men det var inte meningen, säger jag medan jag försöker hålla mig allvarlig. Jag snubblade på någonting.
– Det tror jag inte ett dugg på. Vänta du tills jag får tag i dig.
Skrattande springer jag ut på ängen med Madde efter mig.

Jag har inga svårigheter att hålla mig undan från henne, men eftersom jag tycker att det är för varmt för sådana här övningar ”snubblar” jag över någonting och ramlar så att hon kommer ifatt mig.
Hon trycker ner mig på rygg och medan hon håller fast mina armar över huvudet på mig sätter hon sig grensle över mitt bröst och säger flämtande:
– Nu är du fast. Ger du dig?
Jag skulle ju lätt kunna kasta av henne, men det gör jag inte, för som hon sitter så nu är tuttarna bara en liten bit framför ansiktet på mig, så jag reser bara lite på huvudet och medan jag högt ropar ”VOV” biter jag lätt i det ena bröstet.
– Iiiiiiiiii, tjuter Madde förskräckt medan hon ryggar bakåt.
Snabbt lägger jag henne på rygg och sätter mig grensle över henne, och medan jag håller fast hennes armar över huvudet på henne säger jag skrattande:
– Vem är det som är fast nu då, Madde?
– Jag är inte alls fast fnittrar hon, medan hon sprattlar och försöker komma loss.
– Ligg still, annars biter jag dig i brösten.
Till svar får jag bara ett fnittrande:
– Gör det då.

Ok, som hon vill då. Jag kasar lite längre ner så att jag blir sittande på hennes ben.
Jag biter och suger lätt på ömsom det högra, ömsom på det vänstra bröstet, medan Madde fortsätter att slingrar sig och försöker komma loss.
Medan jag suger på dom små bröstvårtorna, som styvnar allt mer mellan mina läppar, gör Madde mindre och mindre försök att komma loss, och snart ligger hon helt stilla under mig medan hon andas mer och mer flämtande.
Så mycket som hon flämtar nu flämtade hon inte ens när hon hade jagat mig, så jag förstår att hon inte är helt oberörd av vad jag gör med henne.

När jag släpper taget om hennes armar ligger hon kvar med händerna över huvudet och jag för ner mina händer till hennes fasta fina bröst som jag smeker och kramar lätt medan jag suger på dom nu helt styva små vårtorna.
Jag förstår att hon är ordentligt kåt nu, så jag frågar försiktigt:
– Får jag älska med dig Madde?
– Ja, svarar hon knappt hörbart, om du är rädd om mig.
– Det lovar jag att vara. Du får säga stopp om du inte vill gå längre.
– Mmm, älska med mig Göte, flämtar hon fram.

Nu när jag vet att hon vill har jag inte så bråttom, utan jag fortsätter att suga på och småbita i dom små tuttarna medan Madde gnäller:
– Inte mer så nu Göte, älska med mig i stället!
– Snart vännen, jag ska bara göra det skönt för dig först.
– Nej nu, gnäller Madde.
– Jag ska snart älska med dig. Vänta bara lite, säger jag medan jag särar på hennes ben och ställer mig på knä mellan dem.
– Åh, jag är så kåt. Älska med mig.

Jag reser mig upp och drar av mig jeansen, kalsongerna väntar jag medvetet med för att Madde inte ska se hur stor kuk jag har och kanske backa ur i ren förskräckelse, varefter jag åter ställer mig på knä mellan hennes ben. Jag böjer mig fram, sätter läpparna mot hennes navel och blåser ut kraftigt så att det ”pruttar”, och jag känner att hon luktar rent och gott.
– Hi hi hi. Nej inte så. Det kittlas ju, fnittrar Madde.
– Så här då? Och så kysser jag henne direkt på den lilla fittan.
– Nej, vad gör du, flämtar hon till och sätter sig upp.
– Kysser den lilla sprickan, skrattar jag.
– Så får du inte göra. Det är ju äckligt!
– Nejdå, det är det inte alls om tjejen är ren, och det är ju du.
– Jamen, jag är ju så svettig.
– Det gör inget. Lägg dig ner nu så ska du få det skönt.
– Nej, inte där, mumlar Madde tyst medan hon sjunker ner på rygg igen.

Madde försöker dra ihop benen, men det går inte för jag sitter mellan dem.
– Slappna av Madde, viskar jag innan jag böjer mig fram och suger på hennes bröst igen.
Medan jag kramar, suger på och småbiter i brösten känner jag hur hon slappnar av allt mer, och snart flämtar hon lika mycket som hon gjorde tidigare innan hon blev så upprörd och åter gnäller hon:
– Älska med mig Göte, jag är ju så kåt.
– Mm, jag ska snart.
– Inte snart. Nu, gnäller hon.
Jag förstår inte varför dagens ungdomar ska vara så förtvivlat otåliga.

Jag flyttar mig neråt så jag kommer åt att slicka i hennes navel, och åter gnäller hon
– Älska med mig.
Jag svarar inte utan flyttar ner slickningarna till ljumskarna där jag av erfarenhet vet att tjejerna brukar vara väldigt känsliga, och Madde är inget undantag, för medan hon riktigt slingrar sig under mig gnäller hon:
– Nej Göte, inte så. Älska med mig i stället.
Med tummarna särar jag på blygdläpparna och låter tungan landa rakt på den lilla clitorisen.
– Åh, nej, du är inte klok Göte, flämtar Madde fram, men hon gör inget för att hindra mig.

Stärkt av framgången och i avsaknad av vidare protester låter jag tungan glida upp och ner mellan blygdläpparna innan jag borrar in den så långt jag kan i hennes lilla slida.
– Göte, du är inte klok. Vad gör du, flämtar hon fram.
– Försöker göra det så skönt jag kan för dig, svar jag medan jag tittar upp på henne.
– Åh, Göte. Så härligt. Så har jag aldrig känt förut, viskar Madde. Fortsätt snälla Göte.
– Men alldeles nyss ville du ju inte.
– Jamen, då visste jag ju inte hur det var. Jag tyckte bara det verkade så äckligt att någon hade munnen där nere.
– Ok, lilla vännen. Här får du mer då.

Utan att orda mer slickar jag åter den lilla sprickan med långa svepande tag, utom när jag låter tungan slinka in i slidan och när jag försiktigt suger på dem lilla clittan.
– Åh Göte. Ja, ja, jag …
Mer kan jag inte uppfatta för det döljs i ett kraftigt stönande och Madde skakar till i hela sin späda lilla kropp medan hon höjer underlivet mot min slickande tunga så jag förstår att det går för henne.
– Ska jag älska dig på riktigt nu, Madde?
– Ja, gör det. Jag vill att du gör det.
Jag reser mig upp för att ta av kalsingarna när Madde frågar:
– Hur mycket är klockan Göte?
– Kvart i fyra.
– Kvart i fyra, ekar hon och far upp som om hon hade blivit stucken av en geting. Jag måste skynda mig hem och äta middag. Var är mina kläder?
– I båten där du la dem.
Madde sticker iväg som en oljad blixt ner till båten och slänger på sig kläderna och medan hon rusar upp mot skogsbrynet hojtat hon:
– Jag kommer tillbaka så fort jag har ätit, och så är hon borta.
Själv ligger jag kvar på ängen och undrar om allt bara var en dröm.


Privata kommentarer: [email protected]