Sveket, Hultsfredsfestivalen

Ibland är det svår att förklara varför en del saker sker. Vissa saker händer bara. Hultsfredsfestivalen 2000 var en sådan sak. Joseph hade alltid haft ett brinnande intresse för musik. Musiken hade blivit ett slag andningshål för honom. Där han kunde få ut mycket utav den aggreseiviteten som han bar runt på, . Orsaken till varför han hade köpt biljetten och dragit ner till de småländska skogarna var helt enkelt det att hans idol sen unga år skulle spela. Nu satt de på bussen som de hade hyrt, en gammal folkvagnsbuss fullastad med öl, sprit och pojkar på väg in i vuxenvärlden. Som var fulla utav kåthet, längtan. Bussen var som en rullande kåthet som åkte ner mot målet på de småländska skogarna. De satt i bussen, lyssnade på musik och drickandes öl. Detta var frihet, ingen som sa till dem vad de får göra eller för den delen inte göra.

Är vi framme snart ropade Johan.

Faan vad dryg du är, vi har ju bara åkt några meter och alla redan börjar du att fråga om när vi är framme. Sa Stampe,

Ta en öl och drick, koppla av andas lite sa stampe med en irritation i rösten. Vi ska på festival, där brudarna är kåta och villiga. I kväll kommer vi alla få knulla, fattar du k n u l l a sa han medan han formade sin tumme och sitt pekfinger till en cirkel och lät den andre handens pekfinger att glida in och ut genom hålet.

Oasis spelar på lördag, fy faan vad gott att se dem sa tornet, den längsta killen utav dem alla. Tornet, stampe och johan hade gott i samma klass på gymnasiet, de märktes ibland på festerna då de framför allt Johan alltid började snacka om vem som var fullast, vilken brud som han upplevde ha snyggast pattar men fulast ansikte. Johan hade en teori om att alla fula brudar hade en vacker kropp dold under kläderna de hade på sig, som en kompensation för deras tryne. Nu började han åter att rabbla upp alla de roliga saker som han hade varit med om. Roliga var de första gången, inte den elfte eller den femtonde gången. Johan skrattade alltid åt sina egna skämt. Han hade även en annan fin ovana som han trodde att ingen såg, ibland så tog han ett tag i tröjan eller t-skirten och drog den till sig och sniffade ganska rejält för att se i vilken grad svetten hade kommit. Johans gångstil var fin även den. Han gick med armarna i ett v, detta för att överarmen skulle komma i kontakt med armhålan. Joseph själv däremot hade ett stort problem med sina fötter. Så fort han tog av sig sina skor så luktade han fötter väldigt illa. Detta var något som hade kommit efter Bosnien där värmen och fukten i skorna hade gjort fötterna brunaktiga tack vare att lädret i kängan hade färga av sig, han mindes hur det hade varit när han hade varit hemma på en efterfest med en tjej som han broder hade tagit körkort med och alla hade frågat vad det var som luktade så jävla illa, fast att han tvättade dem tio gånger per dag så luktade de alltid lite granna. Tonic som satt jämte foppa höll en öl i handen och drack djupa klunkar. Tonic som hade fått sitt smeknamn tack vare att när man ringde honom sa han alltid att han drack Gin och tonic. Tonic jobbade på stadens största matvarubutik vilket ibland gjorde att han kunde ringa upp Joseph och fråga ifall han ville ha något som ibland hade blivit kasserat, det kunde var glass i mängder som tack vare att frysen hade gått över en viss temperatur hade gjort att glassen var förstörd. Vid ett annat tillfälle blev det snitzel i mängder som Joseph hade ätit två gånger per dag i en vecka innan han slängde det sista paketet då han blev lite trött på det hela. Idag, när Joseph satt i bussen mådde han bra. Visserligen hade han drömt en del mardrömmar under veckan men, de hade inte varit så farliga. Han hade kunnat sova utan mardrömmar de två sista dagarna utan att behöva vakna upp svettig och skrikandes. Han mötte henne i drömmen ibland, denna mörkhåriga tjej med halsen avskuren. Hon var klädd i en blå klänning som hade färgats röd utav blod. Ofta hade drömmen den karaktären att Joseph hamnade i ett mörkrum som han inte kunde ta sig ut ifrån. Det fanns inga dörrar, det fanns inte en öppning. Sen blev det ett svagt ljussken som ökade i styrka, sen stod hon där mitt framför honom, han såg in i hennes ögon och hon tittade in i hans, det var här som hjärtslagen ökade, då pulsen sköt i höjden. Då hon sakta började röra på sina läppar. Då hennes ansiktsrörelser visade att hon hade mycket ont i sin lilla späda kropp. Blodet började rinna från hennes öppna halspulsåder, det var här då Joseph gick fram till henne, lyfte upp den lilla flickan i sin famn, kände hennes hår mot hans ansikte medan han lyfte upp sin hand mot hennes sår och försökte att stoppa blödningen. Hon vände alltid upp sitt ansikte mot Joseph och deras ögon möttes igen. Hennes lilla bröst hävde sig för en sista gång och med sin sista utanding öppnade hon sin mun och sa frågandes varför? Det var här som han vaknade, skrikandes, ibland var det som att hennes blod satt kvar på hans händer, de första gångerna blev han helt ifrån sig och sprang gråtandes till toaletten och började frenetiskt tvätta händerna, men det fanns inget blod, bara en pojke med brutna vingar som hade blivit rädd för att sova, rädd för att leva. Han tog ett djupt andetag och var tillbaka i verkligheten i bussen ner till Hultsfred. Han kolla på sin broder som satt jämte honom och log, lyfte upp ölen skålade med honom och drack, han lät ölen fylla munnen och ner i den törstande strupen. Idag glömmer vi allt, idag skiter vi i allt som har hänt. Idag finns bara jag sa han tyst till sig själv. Efter diverse piss och rökpauser så var de till sist framme vid festivalen. De parkerade bussen och gick ut, det var en varm dag och solen stod högt på himmelen, klockan var runt halv ett och det var en bra tid som hans lillebror utryckte sig. ”Förra året sa han då var vi här ganska så sent vilket gjorde att vi nästan fick stå i kö i en timme innan vi kom fram” sa han och tittade på de andra som hade varit med dem, Jag önskar att jag hade varit med sa Joseph och flinade, men i år ska jag ta tillbaka allt som jag missade förra året medan han la sin ”judeväska” med alla militära märken på ryggen. Kortsidan fanns nationsmärket Sweden samt ett rött kors där det stod Swedmedcoy på samt diverse andra märken som han hade köpt vid andra nationers Px. Väskan var noga packad med underkläder för tre dagar och några t-shirts, det som fanns mest utav var nog det som är det mest väsentliga för en rockfestival, den var sprängfylld med öl, sprit samt en flaska Koskenkorva vargtass som han tänkte avnjuta innan han skulle gå ner och kolla på Thåström. Han hade sett sin Thåström en månad efter att han kom hem och det hade varit ett lyckorus utan dess like. Han hade kört alla sina hitlåtar och Joseph hade varit helt exalterad i sitt sinne. Han hade först tänkt ta på sin fars gamla skräddarsydda kostym som var mörkgrå med kritstrecksränder. När han provade denna så fick han inte ens på byxorna då hans svällande fotbolls lår var i vägen. Inte heller hade han fått på sig kavajen utan då han mycket snabbt märkte att han var mycket bredare över axlarna än hans far. Det han däremot fick på sig var den röda skjortan som han hade fått. Med ett snabbt ryck så hade han tagit på sig skjortan med en brynja under den. Han tog fram ett par hängslen och vips så var han klar. Nästan klar i alla fall med några snabba fingrar så knäppte han upp skjortans tre översta knappar. Det hade varit ett år sedan nu. Men den konserten hade verkligen satt sig i minnet, dels för att en tjej helt oväntat vill kyssa honom under konserter medan han stod längs fram och räckte upp sina händer i takt till musiken, hur hans fötter hade hoppat upp och ner hela tiden, han hade känt blodsmaken i munnen tillslut och han var helt blöt utav svett hela han. Nu går vi sa Stampe, har alla med sig sina biljetter undrade han? Medan han flyttade blicken till Josephs lillebror. Han lille bror hade som vana ibland att glömma bort viktiga saker som biljetter eller flygplans avgångstid. När Joseph vid ett tillfälle ner på missionen hade köpt biljetter för att hans broder skulle komma ner och möta honom i Budapest så hade han helt enkel missat anslutningsplanet i Köpenhamn. Han hade berättat för Joseph som oroligt hade gått runt och väntat efter honom upp på Budapests flygplats att han hade köpt den största öl han någonsin köpt och suttit och druckit denna medan han lite vagt hade undrat om den där personen som de ropade efter på högtalaren var. När han slutgiltiges hade förstått att det var han som de ropade efter så hade han hällt i sig ölen och sprungit till incheckningen, men det var givetvis för sent, vid ett annat tillfälle så hade hans lillebror glömt som han själv sa, något väsentligt hemma medan de satt på bussen in till Borås. Det han då hade glömt var en biljett till Hellacopters vilket gjorde att han helt enkelt fick trycka på stopp knappen och kliva av bussen, ringa till en kompis och hämta biljetten. Han såg lite skamsen då med när han kom fram till trädgården som stället hette. Hultsfred är egentligen ett mycket lite samhälle som lever upp några dagar under juli månad. Att närma sig Hultsfred vid denna tid på året är att som liknade det vid en stor cirkus, en cirkus där alla slags människor fanns på plats. Ett ställe som kokade över utav längtan, fylla, glädje samt en stor dos utav kåthet. Detta genomsyrade hela festivalområdet och alla människor som var där. Alla var glada kändes det som, punkaren som låg och spydde framför ingången var trots allt glad, det var med glädje som han spydde. Brudarna, dessa brudar som var klädda med två saker i huvudet, knulla och sex.