Till min hästtokiga syster – om jag hade någon

- Jag trodde jag skulle få en tjej, sade jag till Göran i fikarummet.
Göran såg hastigt upp, log syrligt och bläddrade i en bunt papper.
- Hon avbokade, sade han luttrat. Den här killen kan väl duga... har tävlat några gånger i hemmaklubben. Enbet. Verkar seriös.
- Placeringar?
- Står inte. Men han heter Mats.

Jag såg ut genom fönstret på mannen som hängde mot staketet utanför. Mats hade rakat huvud, sliten tröja med något hårdrocksband på, jeans... han hade åtminstone vettiga boots på fötterna. Han såg bort mot ridbanan där en kvinna tömkörde sin häst.
- Ålder? frågade jag.
Göran såg hastigt upp, studerade pappret framför sig och såg ut genom fönstret.
- 26. Har en morgan hemma som han försöker få ordning på.
- OK, sade jag. Skall försöka att inte hålla det emot honom... Jag tar Allegro och vi tar hinderbanan.

Jag tog kepsen, handskarna och en flaska vatten från bordet och gick ut för att hälsa. Sommar, stekhett och dammigt. Högsäsong för kursverksamheten. Det var en underbar tid, trevliga människor, jag kunde vara hemma och jobba hästarna och hyfsat med pengar.

Mats vände på huvudet men stod kvar när han såg mig komma. Han såg faktiskt blyg ut. Hm, tänkte jag.
- Hej, välkommen! Det är jag som är Anna, sade jag, log brett och räckte fram handen.
- Mats, sade Mats.
Hans hand var torr och fast, men han mötte bara min blick en sekund. Jag kunde inte låta bli att småle. Korthuggen var bara förnamnet, tänkte jag. Inga problem.
- Kom med här, vi har en häst att göra i ordning, manade jag och gick snabbt före till stallet.

Vi arbetade under nästan total tystnad. Jag ville se hur han bar sig åt så jag stod mest bredvid och studerade hans rörelser. Han rörde sig säkert och var förvånansvärt mjuk. En sele är tung men han nästan smekte på den på hästen. Vi utbytte enstaka kommentarer, korthuggna, men han började kunna möta min blick fler och fler sekunder i taget.

- Du kan ta ut honom på planen vänd mot ridbanan så drar jag fram vagnen, sade jag.
När han såg vagnen ville han hjälpa mig men han kunde inte lämna hästen. Jag skrattade för mig själv och han log faktiskt lite. Ha! Äntligen ett livstecken!

Efter en del micklande med vagnen, remmar, linor och töm satt jag upp på kuskbocken. Mats såg frågande på mig och jag viftade med kepsen.
- Inte skall du köra naken, undslapp det mig men jag ångrade mig genast. Man får inte säga så till kunder.
- Inte med dig, sade han tyst men fullt hörbart och skyndade till sin bil och hämtade en kepa.
Va! Vad sade karln? Jag flämtade till. Allegro misstolkade mig med flit och började gå. Jag stannade honom igen. När Mats närmade sig med kepsen på såg jag lite noggrannare på honom. Men hans ansikte skymdes av skärmen.

Han satte sig bredvid mig och jag försökte koncentrera mig på mitt jobb. Jag såg fortfarande inte hans ansikte eftersom jag satt lite högre än han.
- Eftersom du kört en del tänkta jag att vi kunde ta hinderbanan, sade jag. Vad tror du om det?
- Jag gillar utmaningar, kom det från kepsen.
- Ja, du är en själv, kunde jag inte låta bli att säga, och jag bet mig lite i läppen
- En stooor utmaning, sade kepsen.
Jag darrade till lätt. Det här var ju inte klokt. Hörde jag en retsam biton där. Log han? Jag kunde inte avgöra det. Var inte det där lite väl grovt.
- Men då skall du se hindren, sade jag och hoppades på svar.
- Bara de är ordentligt fasta.

Nu äntligen såg han upp och log hastigt men jag kunde se hur ögonen glittrade i solen... Hur hade detta gått till?

Nu måste jag skärpa mig. Jag var het, inte bara av solen. Jag måste ha vatten.
- Här, vill du ta över? Öka takten lite. Jag gav honom tömmen. Vi fortsätter grusvägen rakt fram. Jag drog fram vattenflaskan och drack begärligt.
- Vilken takt som känns bäst för dig, sade han och nu var rösten riktigt spefull.
Ja, jag tänkte då inte klandra honom. Jag njöt av att få lite mothugg. Och fantasi det hade han tydligen.
- Avkylning? frågade jag och räckte fram flaskan.
- Är du så het? frågade karluslingen vid min sida.
Jag var nära att hälla vattnet över honom men insåg hur extremt tramsigt det skulle vara. Och jag behövde vattnet.
- Jag tänkte på DIG, fräste jag.
- Det är ömsesidigt, kom det snabbt.

Hästen travade mjukt längs vägen och var mer än nöjd med handen som höll tömmen. Jag försökte slå bort pulsen, hettan och rysningarna av välbehag som drog genom kroppen. Mats hade betalt för att få en kurs i körning och inget annat.
- Nu skall vi in här, dirigerade jag. Akta diket.
- Ja, där var det fuktigt, kontrade Mats.
- Och jag vill inte bli blöt...
- Jasså, men det kan jag nog ordna...
- Vi kan börja i gropen, sade jag och höll omedelbart på att dö av skam. Men jag menade verkligen att vi skulle börja köra i sandgropen framför oss. Vad skulle han säga nu då?
- Då måste jag nog ha lite vatten först, var allt han sade och svängde långsamt ner för slänten.
Jag tog över tömmarna och han drack några djupa klunkar vatten, torkade bort några vattendroppar med handen och stirrade rakt fram. Käkarna spändes och slappnade av.

Nere i gropen stod ett antal kraftiga pålar och staket uppställda som hinder. Mats såg sig omkring.
- Jag börjar med att visa den enklaste vägen genom, sade jag.
- Mmm... in och ut, sade Mats retsamt. För enkelt.
Jag såg ner på honom och nu såg jag hur han flinade. Tusan också...

Så där höll vi på... han var rent otrolig. Oskyldiga kommentarer som brände som eld, ljuvlig eld och jag kände pulsen mellan mina ben... och fukten. Replikskiftet blev mer och mer vågat. Jag tänkte i mitt stilla sinne att han skulle kunna stämma mig för sexuella trakasserier... Vi var duktiga och tränade även teknik och lydnad, vilket naturligtvis resulterade i en animerad diskussion. På hemvägen körde vi också genom en bäck ett par gånger. Väl tillbaka på stallplanen tystnade vi båda. Jag var vimmelkantig av kåthet och Mats ögon röjde hans.

Snabbt selade vi av och fixade hästen. Nu mötte han min blick så ofta han kunde, forskande, retsamt, menande. Mina händer darrade. Som av misstag rörde vi varandra ibland och jag var så upphetsad att jag höll på att kvävas. Vatten, vatten... Jag länsade plastflaskan. Vad skulle jag hitta på nu – jag bara måste ha den här mannen, här, nu... Jag tänkte febrilt... vatten... naturligtvis... badhuset.

Han såg frågande på mig. Jag hade stannat upp mitt i en rörelse och hade stått så en stund och stirrat rakt framför mig. Idiot! tänkte jag om mig själv.
- Du är väl också ganska het nu, började jag och rodnade häftigt. Det finns en badplats med badhus här nedanför...
- Ja, så blött som möjligt, svarade han rappt. Han kunde verkligen inte låta bli, tänkte jag bistert. Var han 5 år eller...? Jag log nöjt men böjde ner huvudet så att det doldes av kepsen.

Vi tog oss väldigt fort ner till bryggan, såg på varandra och kastade av oss kläderna och gick ner i vattnet. Han hade stånd... det vattnades i min mun och han verkade inte ett dugg generad över att jag såg det. Konstig kille. Han studerade mig mycket ingående och en liten djävul på min axel påpekade att han var minst dubbelt så vältränad som jag. Ja, och 10 år yngre påpekade djävulen omtänksamt.

Jag njöt av hans blickar... hans syrliga leenden... av att se hans kropp. Jag smekte min värkande fitta under vattenytan och både hoppades och hoppades inte att han såg. Han försvann under vattnet och dök upp bakom mig och jag kunde inte hålla mig. Jag drog honom till mig, kysste honom, bet honom, smekte och slickade honom... men han rörde inte en fena... jag såg upp mot honom och andades ut. Jag såg hur han njöt, han såg allt jag gjorde, hans andetag var återhållna, ytliga. Jag hörde upp, sjönk ner i det varma vattnet och betraktade honom när han långsamt började runka sin kuk mot mig.

Jag vände och började gå upp för trappan till badhuset. Jag hann tre steg sen hörde jag honom forsa genom vattnet. Han tog fast om mina höfter och borrade in sitt ansikte i min stjärt och stönade vällustigt. Jag tog spjärn mot översta trappstegen och särade på benen. Åh Guuud i himmel... han stod i vattnet och slickade min längtande, rakade fitta. Tungan arbetade brett, hårt, girigt och jag skälvde i hela kroppen, gnydde, flämtade. Jag försökte knåda min klitta själv framifrån men det var svårt att hålla balansen.

Han måste ha sett det för han lyfte ner mig och satte mig på ett av trappstegen precis över vattenytan. Jag smekte mig hysteriskt och han runkade och såg på, nästan som förhäxad. Min ena hand smekte klittan och med den andra drog jag med naglarna över blygdläpparna, över insidan av låren, upp över magen och brösten och ner igen... Han gick närmare så att ollonet rörde min hud. Han lyfte upp mig ett trappsteg och trängde in... han såg oavvänt på mig, förväntansfullt, försökte läsa av mitt ansikte. Jag stönade högt, viskade hest att han måste ta mig HÅRT... men han bara lekte lite, smekte mina höfter, gled ur, gled in några centimeter och drog sig ur igen. Han log retsamt och jag gnydde förtvivlat. Mötte jag hans stötar skulle jag ramla ner från trappsteget... jag var fast... och jag njöt så att jag darrade.

- Mera, mera stönade jag. Visa vad du går för!
Och då backade han! Smekte sitt stånd häftigt och jag trodde han skulle komma. Jag blev så arg att jag kastade mig ner i vattnet och klängde upp på honom och tryckte mig ner på hans kuk. Han sjönk ner i vattnet, höll fast mig och vände sig om så att han hade stöd av trappen. Jag red honom och vattnet stänkte. Vi stönade ikapp. Jag stödde fötterna på ett trappsteg och kände hans kuk inne i mig växa... njutningen kände inga gränser och jag sjönk ner så långt jag kunde, gungade fram och tillbaka och orgasmen sköljde genom kroppen. Han höll om mig hårt tills jag kunde börja andas igen. Han begravde ansiktet vid min hals... han andades ryckigt och ökade takten i mig... min kropp längtade efter mer. Han tog mig våldsamt... blundade och förvred ansiktet i ett tyst skrik som var så fruktansvärt upphetsande att jag ryste. Han knyckte nacken bakåt och halsmusklerna kämpade under huden... Vilken skönhet! Jag var alldeles matt.

Han var också alldeles matt. Vi satt på bryggan i solen.
- Faan, det hade jag aldrig trott när jag körde hit i morse, sade han allvarligt. Men jag har aldrig kunnat vara mig själv så mycket... med någon...

Oh, tunga ord. Jag höll på att säga att det ju inte var meningen... men hejdade mig. Det var ju uppskattning han gav... Jag kysste insidan av hans hand.
- Du har ett utmärkt avelsvärde, sade jag. Man kan inte bara avla på exteriör, temperament är minst lika viktigt...